Julens räddande ängel...

...måste väl ändå vara jag? Tänk så illa det här hade kunnat gå om inte jag känt att det började lukta lite mystiskt. Gick in till svärisarnas vardagsrum och upptäcker adventsljusstaken i lågor. Här agerar jag på ren instinkt. Sliter tag i ljusstaken, samtidigt som jag vrålar till den förskrämda församligen vid matbordet (Patrik, svärmor, svärmormor och svärmorfar) att hålla sig ur vägen. Orädd håller jag ljusstaken i händerna, samtidigt som de vilda lågorna slickar mina händer. Jag känner hur lukten av bränd mossa blandar sig med lukten av bränt kött. Mitt kött. "Måste hålla ut!!!", tänker jag för mig själv. Vägen ut till köket från vardagsrummet känns oändligt, smärtan så gott som outhärdlig. Sista biten fram till diskbänken kryper jag fram, samtidigt som jag puttar ljusstaken framför mig med hjälp av min näsa. Äntligen framme!! Slänger upp ljusstaken i diskhon och slår på vattenkranen. Det ilskna fräsandet från elden börjar så sakta avta...







Hemsk olycka

Kommentarer
Postat av: Sophia Hallgren

Haha! Du är verkligen julens räddande ängel :) Hoppas att de andra insåg vilken hjälteinsats du gjorde?

2012-01-02 @ 11:20:31
Postat av: Lisa-svenska på vift i Norge

Ja, särskilt som jag inte kunde sluta prata om den... :D

2012-01-04 @ 15:06:46
URL: http://nabolisas.blogg.se/

Designen är gjord gratis utav Designbloggar.com



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback