...eller kanske bristen på sömn är ett hett ämne hemma hos oss just nu. Lilleman somnar någon gång mellan 20-21, får mat en extra gång när vi lägger oss (ca 22.30), men nog fasen vaknar han ändå kl 00 och ska ha mat. Därefter vaknar han minst varannan timma natten igenom, och vaknar för dagen mellan 6.30 och 7.30. Ber därför om sovtips för små bebisar, om det är någon som har något. Enda fördelen med sömnbristen är att jag påminns om 20-åriga Party-Lisa, och går omkring och känner mig småfull hela tiden. Och det kan ju vara lite kul för en avdankad småbarnsmamma. En alltför sällsynt syn
Kärlek kan vara så många olika saker. Det kan vara en en blick, ett leende, en mjuk smekning. Det kan vara knubbiga babyfötter, eller en sträv manskind. Kärlek kan vara en gest eller en handling, eller att aktivt välja att inte göra någonting som man egentligen verkligen har lust med. Till exempel att ge sin ömma make en rak höger, efter själv har suttit uppe med en vaken bebis en halv natt. Medans sagde make lugnt ligger och snarkar. Och när samma man nästkommande morgon ger sin lille son ett mjukt ögonkast och säger "åh, så gott du har sovit i natt, min älskling", då är det tamejfan kärlek av frun att inte drämma en tungt nerkissad blöja i huvudet på mannen. Utan istället, i ganska lugn och behärskad ton, upplysa honom om att om han inte tar med sig sitt barn och försvinner några timmar ur min åsyn, ja då ansvarar jag faktiskt inte för följderna. DET, mina vänner, det är kärlek! Världens gulligaste unge, trots nattvak!
Tidigt imorse, vid femtiden, fick jag en chockartad start på dagen. Jag hade precis ammat lilla V, som har somnat vid sidan av mig. Jag, som också är halvvägs in i drömmarnas rike, ligger och tittat på hans lilla hand med suddig, sömndrucken blick. Den är så liten, men ändå så perfekt! Världens sötaste lilla lillfinger, ringfinger, långeman, pekis... Och lilla tummeto.. Men vad i helvete!!! Är en millisekund ifrån att väcka Patrik i panik. Lillemans tumme är helt missbildad!! Svullen, röd, skrynklig, den ser helt vidrig ut! Vad har hänt? En äcklig infektion? 1000 tankar rusar genom mitt skräckslagna huvud, innan jag inser att det inte är V:s tumme jag stirrar på, utan min egen bröstvårta. God morgon. En perfekt liten näve
... städa klart badrummet, förbereda så jag kan måla golvet på lilla V:s rum, förbereda middagen, plocka undan i lägenheten... Är mycket som jag måste, men istället ligger jag brevid min lilla älskling i dubbelsängen och snuffsar på hans duniga huvud. Plötsligt känns alla andra måsten avlägsna, och jag vet att jag ägnar mig åt det viktigaste i världen. Njuter av att vara tillsammans med min son. Solen gassar, och här inne i ett mörklagt sovrum ligger vi. Dagens långpromenad täckte inte upp lillemans sömnbehov.
Nu i veckan var jag och lilla V hos en fysioterapeut här i Sandefjord. På svenska betyder det en vanlig sketen sjukgymnast, men jag tycker det norska ordet är lite mer flashigt.Lillplutt fick en grundlig helkroppsundersökning, då de på helsestasjon hade en misstanke om att han kunde ha någon form av låsning i nacke eller rygg, som i sin tur påverkade hans mage. Det i sin tur påverkar det mesta i vår vardag, inte minst vår sömn. Som regel vaknar lilleman mellan 5-7 gånger per natt. Inte kul för någon i familjen...
Anyway, när fysioterapeuten (i övrigt en väldigt trevlig man) skulle undersöka V, så skulle han ta fram en fleecefilt som jag kunde lägga plutten på. Han tar fram en vit filt med rosa hjärtan på, men lägger snabbt tillbaka den med ett urskuldande leende. "Oj, den kan han ju inte ha, vänta så ska jag hitta en pojkfilt istället". Han plockar sedan fram en blå filt med flygplan på... Blev jag chockad? Inte det minsta! Blev jag trött och lite ledsen? Svar ja. Känns ganska tröstlöst när man som förälder gör allt för att ge sitt barn en genusmedveten uppfostran- när resten av samhället verkar göra sitt bästa för att begränsa honom. Sorgligt.
Liten kille med snoppen i behåll- trots att hans far klätt honom i rosa byxor
... och istället för att, som till exempel jag skulle göra, lägga grönsakerna i skålar, så föredrar min man att lägga dem i en hög på en skärbräda. Faktum är att han tyckte skärbrädan var så piffig och bra, att han valde att hälla ut även majsen ur burken för att också den skulle pryda dess pigga röda yta. Smart tycker Pats! smaskigt och smart!
Tänk att det ska vara så svårt att sova på natten, när mamma och pappa gör allt för att det ska vara så mjukt, varmt, ombonad och mysigt som möjligt. Men mitt på dagen, tvärs över mammas magvolanger och knöliga bröst, då sover man fantastiskt gott. Himla konstigt det där... Zzzzz
... och frågan jag lite försiktigt ställer till mig själv är; borde jag börja blogga igen? Jag har egentligen lust, men finns tiden liksom? Vet att flera av mina största fans (hej syrran!) länge har suktat efter mina vitsiga, kloka och
inspirerande inlägg. Såklart spännande att följa mina stundtals knivskarpa analyser av aktuella samhällsfenomen, men ooooorkar jag verkligen?? Det helt enkelt får tiden utvisa! Nabolisa is back! I alla fall högst tillfälligt...
...och en liten nabogutt har jag gått och skaffat mig.
En alltför sällsynt syn
Världens gulligaste unge, trots nattvak!
En perfekt liten näve
Solen gassar, och här inne i ett mörklagt sovrum ligger vi. Dagens långpromenad täckte inte upp lillemans sömnbehov.
smaskigt och smart!
Zzzzz
...och en liten nabogutt har jag gått och skaffat mig.
